Jag kom på en sak idag. Grekerna på vår gård är ju i polen (nej GREKLAND förståss pucko) och det är lite tomt ändå. Det sitter inte 15 kedjerökande fikamänniskor i lekparken varje dag med 100 leksaker i sandlådan som våra barn brutalt lånar nu.

När syrran var här såg vi några som försökt “ta över” för grekerna. Dom var skitseriösa. Dom hade dukat fram fika och tagit med sig DUK. En DUK! Okej, såhär är det: Dom hade med sig en DUK ut till lekparken som dom la på ett bord för att göra fint!

Jag kan repetera det för mig själv hur många gånger som helst men ändå inte fatta. Det är utom min begreppsvärld. Vi har inte ens en duk på vårt köksbord. Dom har med sig duk, säkert i en midjeväska, vart dom än går. Och så fort dom sätter sig på ett ställe med bord så plockar dom fram duken.

Det blåste jättemycket så duken bara fladdrade hit och dit. Men dom ställde grejer på den och satt där och log för sig själva. 100 leksaker hade dom inte med sig till sandlådan, men den där jävla duken alltså…

Det är sånna saker som kan få en att sakna grekerna.